Äntligen har första kompostfacket kommit på plats i trädgården! Det som började som en avfallshög med en halv moppe, frigolit och mängder av plast har äntligen börjat vända till det bättre. En kompost. Tanken med det här hörnet har alltid varit att kunna kompostera men tidigare ägare har inte haft samma tänk kring nedbrytning av plast som vi har idag.

Utöver allt skräp som har legat där har det även varit övervuxet av kirskål, och det är det fortfarande. Jag gick in med taktiken att få plats med ett fack och inte försöka få bort hela högen på en gång. Enligt mig, ett vinnande koncept. Utöver att ”bara” få dit ett fack i taget har jag även försökt fylla en kruka i taget. Alltså fylla en kruka med jord från komposten och sen plantera i den. På så sätt får jag snabbt resultat och får göra det jag egentligen vill göra, odla.

Nu när första facket är på plats kan jag ta tillvara på allt grönt och brunt material som trädgården producerar. Hittills har jag använt mig av provisoriska lösningar, för ingenting som kan förmultna ska lämna den här trädgården. Allt är en del av ett kretslopp.

Hur ska man tänka då när man bygger en helt ny kompost? Jo! Jag ser till att bygga som en lasagne, lager på lager. Inom odling finns det något som kallas kol/kväve-kvot (C/N) och det är balansen mellan kolrikt material och kväverikt material. För att den organiska nedbrytningsprocessen ska fungera så optimalt som möjligt behöver det finnas en bra balans. För att ta bort de svåra orden i det här så handlar det kort och gott om att bland brunt material och grönt material. Till exempel bruna kvistar från träden och grönt gräsklipp från gräsmattan. Blandar man brunt och grönt så har man en bra start till en fin jord att odla i.

Nu när jag har den nya komposten är jag motiverad och redo att fortsätta med resten av högen. För det är förvånande hur snabbt ett kompostfack kan fyllas av allt organiskt material som trädgården skapar. Med det sagt, dags att gå ut i trädgården och jobba!